Nackad


Jag har haft ont i nacken sen igår. Sådär misstänkt nackspärrsliknande ont.
Vilket vore totalt typiskt om jag fick (nackspärr alltså), nu när jag ska på fest både ikväll och imorrn. Festen ikväll är dessutom en temafest och min planerade utklädsel är inte direkt nackspärrsvänlig. Dessutom ganska obskyr, jag antar att ingen kommer se vad jag klätt mig till. Om ingen av festdeltagarna är inne på cos-play det vill säga, men i så fall kommer de nog tycka att min dräkt är tämligen oambitiös.
Oh well.

(Klädseln på bilden har inget med kvällens festklädsel att göra. Den är bara allmänt nackspärrsvänlig)

Tidig kväll

Det är rätt skönt att gå på en förfest/fest och åka hem när alla andra börjar hetsa iväg i taxi för att hinna med en timme på favoritkrogen. I och för sig valde jag hemgång mycket för att min brännskada hade börjat värka, men lik förbannat är det skönt.
Eller så är jag bara gammal.


Jag och R


Dagens i-landsproblem

Hur fan ska man klä sig en trettondagsafton om man ska på födelsedagsfest, och därför vill vara snygg, när man har en brännskada på vänster lår som gör att det gör ont att ha kläder på sig och det är ungefär tio minusgrader ute?

New


Nytt år, nytt liv?
Jag har höga förväntningar på 2009. Det här året kommer nämligen enligt min vän S gå till historien som "Räkmackans År", vilket borde innebära ett problemfritt glidande hela året.

Jag överlevde nyårsfesten med endast några smärre krigsskador:


Jag lyckades spilla ut en kaffekopp i knät under middagen, vilket resulterade i några ganska smärtsamma brännskador på ena låret.


Jag lyckades också slå i ryggen, så att det ser ut som att jag har blivit biten av något suspekt djur. Kanske en entandad vampyr?
Dessutom har dunderförkylningen som låg och lurade i min hals under mellandagarna bestämt sig för att bryta ut totalt, vilket gör att jag bestämt mig för att lämna lägenheten så sällan som möjligt de närmsta dagarna.

Gott? Nytt?

Gott nytt år bloggen (och alla läsare)!

Ses igen nästa år, om jag överlever kvällens festligheter det vill säga.

Every day is like sunday

Ett trettioårsfirande med utgång och två glöggfester senare sitter man här i en helg som nästan är slut. Ganska så nöjd, ganska så belåten och inte det minsta bakfull.
Gårdagens bästa beslut var nog att skippa glöggfest nummer tre för att istället äta och sen åka hem och kolla några avsnitt av "Naruto" (ja, jag är hooked, vilket förmodligen kräver ett helt eget blogginlägg någon annan gång). Vilket innebär att jag idag faktiskt är vid ganska god vigör.

För att kompensera för dåligt bloggande de senaste dagarna så kan jag bjuda på ett foto på mig själv i fredags, innan jag hade hittat peppen:


Tur att jag aldrig haft ambitionen att bli modebloggare, för jag skulle verkligen bli en misslyckad sådan.

Var är peppen?

Idag fyller en väldigt bra person år.
Så dagen till ära ska det drickas öl på sunkig ölkällare på söder, varefter dans på ännu icke bestämd lokal ska äga rum. Om jag nu bara kan koppla bort saker som trötthet, huvudvärk (som inte går bort med kaffe, jag har försökt och försökt), regnväder à la b-skräckfilm och allmän decemberseghet. När inte ens new wave-hits från 80-talet hjälper, då är jag illa ute.

Var är peppen?

Meze och True Blood

Tillbringade gårdagens trettioårsfest med att föräta mig på extremt god mezebuffé och prata om tv-serier.
Försökte förklara tämligen ingående hur bra True Blood är och att man inte kan ge upp efter att endast ha sett två avsnitt. Förväntar man sig en vampyrcentrerad serie i Anne Rice-anda blir man nog besviken, men jag för min del tycker att en av seriens bästa kvaliteter är just att hela vampyrprylen används så symboliskt. Det handlar inte bara om good vs evil, utan att vara vampyr är som att tillhöra vilken minoritet som helst och bo i den amerikanska södern. I vissa fall verkar lokalbefolkningen vara räddare för homosexuella än för vampyrer, något som en av mina favoritkaraktärer Lafayette får erfara mer än en gång under de dryga tio avsnitt jag hitills har sett.

Efter att ha promotat True Blood länge och väl så fann jag ett annat fan på festen, vilket innebar ännu en lång utläggning om hur bra det är. Med medhåll denna gång. Dessutom fick jag ett tips på en vampyrrulle som jag missat, som tydligen skulle vara värd att kolla upp; "30 days of night".

Den här hösten bara fortsätter i vampyrernas tecken, tydligen.

RSS 2.0