Äventyr i förorten

Ibland börjar jag undra vad det är för fel på mänskligheten.
Som tidigare ikväll, när jag lallat runt i Skärholmen centrum (Eller SKHLM, som man kan kalla det om man vill vara lite modebloggig) och köpt några fånigt billiga koftor. Barnfamiljerna var redan på väg hem till det obligatoriska fredagsmyset, så det var ganska lugnt. Till och med behagligt.
Fram tills att jag skulle ta mig hem.
En olycka gjorde att tunnelbanan var avstängd mellan Sätra och Axelsberg, något som betyder ersättningsbussar. Tydligen innebär det också total kollektiv galenskap. Vid stationen i Sätra stod minst femhundra personer i upplösningstillstånd, som i princip klättrade på varandra för att komma med den enda lilla bussen i sikte. Upploppsstämningen låg i luften, jag förväntade mig att gatstenar och tårgas skulle komma flygande när som helst. Alternativt att folk skulle plocka fram hötjugor och knölpåkar och börja leta efter något att lyncha.
När en taxi svängde in på parkeringen såg jag ett tiotal personer som började springa mot den, trots att den med all säkerhet var beställt av någon förutseende människa. Huruvida knytnävsslagsmål utbröt framför taxin är oklart, jag bestämde mig för att en promenad hem var att föredra framför att trängas med ett hundratal crazy people.
Ibland är det spännande att bo i förorten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0